Höst!

Ja, förutom att renovera hus (och tvinga er att läsa om det) är jag på ett extremt höstigt humör. På ett bra sätt. Himeln i mina nya hoods är helt fantastiskt vacker och det känns som om det kan bli en grym höst. Förhoppningsvis får jag köpa massa fina kläder och inte bara valnötsgolv, svarta mdf-skivor och vita väggfärger. Och får jag inte det så gör jag det i alla fall.

Dessutom har jag faktiskt ännu inte ens hunnit in i den ombyggda nya Nitty-butiken. Så snart får nån faktiskt göra mig sällskap dit för en långlunch och en inköpsrunda. För jag vill ha mera stickat.

Och säg till om jag blir för tjatig med huset. Lova det.

Hehe!

Hur var det nu... Med en flaska Bollinger och varsin kofot kan man slå världen med häpnad. Ja, så måste det ju varit. Eller i alla fall en vägg fylld av panel. Den blev ytterst förvånad. Det blev garderoben med spegeldörrar också. Beware, huset!

500 miljoner!

Som av en händelse infaller tiden för mitt 500:e inlägg (detta) med tiden för när jag åker till banken och skriver på alla papper, blir av med alla mina dollars och får nycklarna till mitt hus. Gillar det. Känns som ett bra sätt att ta det här ett steg till...

Hurts so good!

Jag har sån träningsverk i benen att det är ett skämt. Och rumpan. Vet inte om det beror på att jag dansade hela natten mellan fredagen och lördagen eller att jag spenderade hela den sistnämnda dagen med att springa runt som en galning på grusbanorna vid Sickla strand med ett tennisracket i handen. Roligt var det i alla fall, både att spela skivor, att dansa och svettas i solen. Och träningsverk är lätt den bästa smärtan som finns.

Ikväll är det jag som sitter och tittar på första avsnittet på sista säsongen av Sopranos. Även om jag vet exakt hur det slutar i det sista sista avsnittet ever. Det gick nämligen på tv när vi var i New York och folk där kunde ju fan inte hålla käften. Eller låta bli att skriva om det i alla tidningar. På tal om smärta...

Men Bill...

Nu är jag ju som ni säkert förstår inte nån vän av rattfylleri heller. Men att Bill Murray, som jag gillar jättejättemycket, tog en golfbil från East över till 7eleven, för att köpa tuggummi, är faktiskt ganska roligt. Känns i och för sig som något som Bob Harris skulle ha gjort men i alla fall...

Best of Me!

Åh, vad jag önskar att jag kunde ge er en bild på mig nu. Mixar skivor eftersom jag fått den helt fantastiska uppgiften att spela skivor på den mest galna 30-årsfesten ever imorgon. Dom ska ha konsert och fiskdamm till alla kids också. Det kommer bli helt bananas. Just nu är jag inne i Italo disco-svängen jag kan verkligen inte sluta le. Please please please, ge mig en rökmaskin och strob-ljus också.

Anyone?

Vi ska ju som bekant flytta. Nu undrar jag bara i all stillhet vem fan det är som lagt in en massa fruktansvärt fula kläder i min garderob. I typ large. Och ni som känner mig vet ju att large inte direkt är mitt mellannamn. Stadsmissionen får härmed, när som helst, komma förbi med sin största skåpbil och fynda för de där grejerna följer inte med mig. Nånstans.

M.I.A. och skorna.

Eftersom hon ändå aldrig riktigt släppt tankarna på dem sen hon klämde på dem för första gången så slog hon till igår. Ellen Veerbek heter hon som har designat de små skönheterna. Väldigt väldigt fint gjorda och fint skinn var det.

This Is England.

Just det ja. Om ni inte ska på kvartersfest på Götgatan eller modetidningssläppfester i ännu inte öppnade American Apparel-butiker så tycker rekommenderas Shane Meadows "This Is England" som går upp idag väldigt väldigt varmt.

Kärleksfull, brutal, vacker och rätt jobbig på en och samma gång. Och självklart välklädd, välfriserad och välsoundtrackad som få. Såg den på vägen över till New York i somras och det var nog det enda Virgin var bra på. Film och möljigheten att skicka instant messages till sina medpassagerares skärmar...

Nikoline Liv Andersen

Om jag är förvånad att Nikolie vann +46 Award? Inte så särskilt. Den utan tvekan mest färgglada och vansinniga kollektionen den här veckan. Vågar inte ens fundera över var hon hämtar sin inspiration. Extremt begåvad är hon i alla fall och det känns inte direkt som om hon saknar kompetens att omsätta sin kreativitet i färdiga plagg. Vill se jättemycket mer!

Dagens fråga:

Dialog med klickfunktionen på Svenska dagbladets sajt:

Svd's sajt: Blev du av med din väska i somras

Jag: Jo, men det skulle man väl kunna säga

Jag: Ställ följdfråga, ställa följdfråga, snälla klickfunktionen på Svd's sajt...

Svd's sajt: Okej då. Fick du några pengar tillbaka för alla de där plaggen du köpte och som du sen behövde köpa en extra väska för att ta med hem?

Jag: Jajamensan! Varenda litet plagg!

Svd's sajt: Nämen vad trevligt...

Jag: Visst är det. Det känns dessutom väldigt rättvist.

En till!

Och den här... Också Fifth Avenue Shoe Repair.

Camilla Norrback S/S -08

Alltså. Den där multimiljonären i taskiga kläder och cowboy-hatt, som innan förra veckan i Köpenhamn aldrig hade hört talas om Sthlm Fashion Week, men som ändå bestämde sig för att checka in på Grand och snakea in på alla visningarna, i all ära...

Men man kan ju inte sätta Miss J Alexander på front row, med hans helt underbara minspel när han kollar in modellernas gångstilar och tro att jag ska komma ihåg vad det var för kläder Camilla visade. Det var en fin visning men jag är ledsen, Miss Jay tog hela mitt fokus.

Fifth Avenue Shoe Repair S/S -08

Hej oljerock, hej kockrock och hej plastjeansshorts! Gillade ju som bekant Fifth Avenue Shoe Repair's visning jättemycket i våras och jag gillar dem sannerligen inte mindre nu. A/W 07-08 var ju mer dressad, draperad och svartsvart medan den här är en smula sportigare, betydligt mer tyllfylld och röd. Men verkligen inte mindre dramatisk.

Och nej, de visade inte varken oljerock eller kockrock. Men nästan, och på ett väldigt snyggt sätt även om de själva förmodligen aldrig ever skulle köpa liknelsen.

Astrid och Lee är så enormt duktiga på att göra visning och blanda readytowear-grejer med tokfashion på ett väldigt smakfullt sätt. Och enligt M.I.A. var detta den absolut bästa visningen hittills. Hon vill ha allt. Och då menar hon allt. Till och med "geishakrullet" på ryggen. Men sen är hon också väldigt bra på att köpa väldigt designade tröjor från små obskyra japaner.

Och jag är nog beredd att hålla med. Kolla Bon för hela visningen.

Stylein och Carin Wester S/S -08

Tight, kort, en frenzyblandning av material, draperat, råtight, uppklippt, höga midjor, genomskinligt, prints, linjära gradienter och nån slags konståkningspaljett-stylee. Typ. Well you tell me...

Missförstå mig rätt, men det jag menar är att det, trots mångfalden av material, snitt och färger nog funkade riktigt bra. Det kan bli mycket Stylein nästa sommar.

Carin Wester var ju en smula mer intressant för mig eftersom hon visade kläder även för just mig. Kollektionen, som inspirationsmässigt tydligen bygger på nån afrikansk legend om nån magiker var riktigt snygg. Det finns en väldigt klar linje i det hon gör, vilket då innebär att det finns ganska mycket man känner igen rent stilmässigt. Och det kan ju både vara bra och dåligt. Men mycket var snyggt även om det inte var särskilt överraskande. Mycket raka linjer såklart och mycket brunt, khaki och vitt. I material som kändes väldigt linne eller hampa eller nåt sånt. På snubbarna vill säga.

Riktigt var den där afrikanen kom in i bilden vet jag inte, han kunde för min del lika gärna varit sjöman på nån skön brigg eller nåt. Men jag gillade jättemycket. Framför allt koftorna och byxorna.

Och liksom i våras, kolla in Bon som är vänliga noga att lägga upp hela visningarna på sin sajt. Och alla de andra mest intressanta visningarna för den delen.

Tempo!

Värdetransportrån på Hamngatan, en jättebra Stylein-visning på Berns och lunch. På 1 timme och en kvart. Måste vara nån slags rekord i lunchintensitet. Ja, alltså jag rånade inte, jag råkade bara passera... Mer sen.

En liten undran bara...

Är det bara jag eller är det inte så att solen fortfarande räknas som lite farlig? Eller i alla fall UV-strålarna? Har varit i Malmö idag och hela stan och varenda tjej luktar cocos och smörjer in sig med Hawaiian Tropic som om det inte fanns nån morgondag. Känns ju inte direkt sommaren 2007. Eller det kanske är exakt det det gör. Oväntat var det i alla fall.

Så kan det gå...

"Modevisning med Lars Wallin som var planerad tisdag 14/8, är inställd p g a kollektionen inte kommit fram i sin helhet från leverantören."

Oops, grattis till den leverantören...

Ondska!

Ibland är jag och Andres väldigt överrens. Eller ibland och ibland, vi är nästan alltid överrens. Så även idag.

Även om det där med att vakna upp med en stråkkvartett i trädgården, som han skrev om för ett tag sen är något jag starkt funderar på att fixa så fort jag får nycklarna.

Robyn och Sara

Alltså det är extremt charmigt att lyssna på en smått nervös Robyn hos Sara Cox i the Live Lounge på Radio 1.

Och With Every Heartbeat med bara piano är fan så mycket magi att jag blir tårögd. Hennes röst, my god.

Här

Jag säger som Coxy: Wooooooow! We're all goosebumpy here...

!

Jo, men så att... Så här nånting, eller?

I Like!

Och ja, jag är en sucker för papper. Man är ofta det om man har mitt jobb, jag vet men ändå...

Så om någon, säg till exempel Jacob Huurinainen, använt ett svart 380-gramspapper från Skin Curious Collecion och ett 45-grams Elementa Opaque Bluish White till den väldigt snygga inbjudan till Nikoline Liv Andersens visning på +46 så får man många många pluspoäng i min bok.

Väldigt synd att internet inte funkar som en pekbok...

Jippie! Eller nåt...

Är det nån som vill göra en powerpointpresentation åt mig? Eller spara om 140 bilder som svartvita och i en annan upplösning? Ni får alla mina inbjudningar till nästa vecka...

Ge mig!

Inte för att jag vill vara sån, men hur fan tänkte vår luftkonditionering när den bestämde sig för att paja just nu. Det är ju typ 400 grader varmt här inne...

Way Out nån annan stans, tack.

Och så skulle jag extremt gärna vilja att Way Out West gick av stapeln i min stad i stället för på andra sidan landet. Nån kanske kan ringa Håkan Waxegård, han brukar vara en bra uppstartskille även om det oftast går sådär. Men Lollipop var ju trevligt.

Å andra sidan börjar ju modeveckan här nästa vecka så det kanske är lika bra. För då blir det också ganska mycket att se. Som FASR till exempel. Ska bli extremt kul att se om de kan göra en lika bra visning som i våras.

För övrigt.

Hoppas jag att den där 21-åriga snubben som återigen är misstänkt för en synnerligen brutal våldtäkt får så högt straff att klockorna stannar. Typ. Oförlåtligt redan första gången. Jävla idiot!

66,7 metertvå

Tack vare klockrena Fredrik har jag nu fått veta hur vår övervåning ser ut. Och fick därmed även, till min förskräckelse, se att M.I.A's walk-in closet kommer att vara 0.3 kvadratmeter större än min. Måste komma på nåt synnerligen smart som kompensation. Tror i och för sig att hon har fler par skor. Och fler klänningar. Men ändå...

Acne-gult och American apparel-vitt

Jag vill ha jättejättemycket från Acnes höstkollektion. Var inne i Studio-butiken på Nytorgsgatan (där världens bästa Apparat låg innan) i fredags och gillar det jättemycket. Så förutom att bygga om där har de dessutom fixat till sajten lite och lagt upp hela höstkollektionen där. Allså här.

Gillar färgen de har på väggarna i den nya butiken. Gula fast inte stockholmsvitt-gula. Gula på riktigt liksom. Bättre så. Och eftersom jag är i seriöst NCS-kods-läge så kollar jag in varenda nymålad vägg just nu. Var inne hos de väldigt trevliga tjejerna i American apparel-butiken igår och självklart slutade det med att vi pratade väggfärg och att jag gick därifrån med deras vita väggar som ytterligare en vit på min lista.

Sen gick jag och M.I.A och partajade med Pride-folket. Det var allt annat än vitt.

Deliver Like UPS Trucks!

Vet inte riktigt vad det är men det känns inte som jag är med riktigt. Hysteri kring Rolling Stones i Göteborg, hysteri kring Kent i varje samhälle med fler än 12 invånare och ett pridekalas där Kicki Danielsson är the shit.

Ursäkta mig, men när var det man skulle svänga av? Vilken avfart var det jag missade?

Tur att jag har M.I.A. Kala, som borde komma ut alldeles strax, är ju helt fantastisk. Ni har ju såklart redan hört en del spår, som Hit That, Bird Flu och Boys (i en miljard remixer) men det finns ju hur många spår som helst som borde golva valfri lättklädd schlagerpojke alternativt svartklädd skäggig gitarrman i lite för illasittande t-shirt.

Annars måste jag snart boka in en spelning och spela skithögt. Eller byta jobb till programmerare av såna där GPS-grejer man kan ha i bilen. För så här kan vi ju inte ha det.

M.I.A - Paper Planes

Eller hur?

Kungahuset och jag!

En sak som ändå livar upp lite är att mitt nummer till jobbet, så när som på en liten ynka siffra, är samma som Elisabeth Tarras Walbergs. Eller det är oftast henne de vill prata med i alla fall. Så nästa gång nån ringer och drar ut på iiii:na och vill veta lite mer om "den nya kungafonden" eller nåt annat spännande, så ska jag nog ge dem lite information. Det kan ju bli ett riktigt givande samtal...

Paper Navy

Ja! De här vill jag ha. Skulle passa mig alldeles förträffligt i höst. Och är säkerligen helt perfekta att renovera ett hus i.

Acne, Paper Navy, Mens Wide Dress Pants, i 99% bomull och 1% Cashmere för kalaspriset 1500 kronor.

Marc'd

"Seriously, what's the deal with Marc Jacobs unholy love for Bleecker Street? At the rate he's going—a new space at 382 Bleecker is looking set for a late-August opening—the entire street will be Marc'd by 2012."

Lite roligt skrivet var det ändå...

Japp!

Så är det. Morfar Ginko är faktiskt Stockholms absolut bästa bar. Det råder liksom inga tvivel om den saken. I fall nån nu skulle undra.