I Like!

Jag gillar människor som bryr sig. När de på riktigt verkligen är intresserade av något. Eller vill veta mer om något. Ni, som de begåvade människor ni är, anar ju säkert vart jag är på väg. Egentligen spelar det inte så stor roll vad i intresset ligger. Ett par limiterade Adidastrainers i material från Wain Shiell & Son, en whitelabel-12a från nåt litet obskyrt vokalhousebolag på Lower East Side, en heldämpad cykel med hydrauliska skivbromsar från Magura Julie eller bara faktumet att utan nån som helst förvaning kunna droppa samtliga spelare i Premier League. Eller i melodifestivalen för den delen. Eller som kollar in små små ytterst sällsynta fåglar med jättestora kikare. Människor som bryr sig, växer i min bok.

Men det jag skulle komma till var SVTs program om Bowie’s Life On Mars igår. Jag älskar när de sätter på sig stora nördkepsen och går till botten med sina ämnen. Och när de gör det bra. När de gör det dåligt blir det nuvarande Filmkrönikan och det klarar jag mig utan. Musikbyrån igår var klockrent från början till slut. Mycket beroende på, så klart, att det är en helt fantastisk låt och att Davve är snygg som fan när han sitter där och är ödmjuk, men framför allt för att de lägger 30 minuter på att gå igenom en enda låt. Mer sånt.

Och om nån mot förmodan inte har hört David Bowie’s Life On Mars så finns den att ladda ner både här och där men eftersom jag inte tänker ta bandbredd från vem det nu var så har jag tagit bort den härifrån.