Paris Hilton (och där fick jag genast 1000 träffar till...)

Ibland är det jättejätteroligt att få mejl. Som till exempel från Mikael. Som berättade om nystartade Blido Communications. Och att det första Traci gjorde var att ta semester. På fucking Waldorf Astoria. Med hela familjen Blido. Det är sån humor så ni anar inte. Och att Gabriel, som gjorde den första Bob Lee-sajten, som launchade 1 januari 1999, nu kommit in på Beckmans. Undrar om han sökte med den? (Och nej, jag tänker inte länka till den om det är nån som undrar hur fantastisk den faktiskt var.)

Ibland förundras jag över vilka underbara vänner jag faktiskt har. Det är så jävla bra. Inte just själva förundringen. Utan vännerna. Ni vet ju exakt vilka ni är så jag behöver ju inte namedroppa nämnvärt. Men tack så fantastiskt mycket för att ni finns. Och för att ni lyssnar. Verkligen. Kände bara att jag ville säga det. Har nog aldrig sagt det. Inte här i alla fall.

Kärlek, kärlek och kärlek.

Höst. I alla fall om ett tag. Inte nu!!!!

Fast det är ju ändå lite skönt att vara tillbaka. Konstigt. Men normalt liksom. Göra reklammaterial för snygga böljande hus med havsutsikt i Strömstad, ladda ner massa låtar som man inte brytt sig så mycket om eftersom det varit sommar och soligt och badigt, kolla på klippen igen från Strangers With Candy som är en fantastisk men mongo film. Och uppdatera sig på saker som händer.

Som till exempel att A.P.C. ska öppna butik i stan. Vid Nitty Gritty. Vilket ju är ganksa logiskt eftersom man där kan köpa snygga saker, inte minst signerade A.P.C. Och vi gillar ju A.P.C, vi gör ju det. Ska tydligen öppna runt modeveckan i mitten slutet av augusti... Undrar vilka visningar vi ska se då? Förresten, när jag ändå är inne på Frankrike. Kan inte komma ifrån att det är kungligt med hemkörning av Ben & Jerry-glass. Bara att beställa och tio minuter senare står det en frasse utanför dörren men en New York Super Fudge Chunk och en Dublin Mudslide.

Och imorgon kommer brorsorna. Stockholm kommer inte att vara sig likt, thats for sure. Tur att jag kan tyska.

Förresten. Rex the Dog-remixen på Marble House är himmelsk. Har spelat den jättehögt i min hyrbil hela sommaren. Ladda ner den.

So wronery...

Nu är jag här. Igen. Och det är ungefär lika mycket folk här som på bilden. So please entertain me... Jag känner mig lika ensam som Kim Jong Il i "Team America".

Lunch, anyone?

Ungefär så här kan man säga...

Borta bra...

Men Sthlm är bäst. Är tillbaka nu. Efter min treveckorstripp i andra länder och städer. Har ju varit grymt såklart och jag har bloggat alldeles för lite. Lite fransk VM-pepp var väl det ni fick. Inte nåt london. Inga Saville Row-kläder, inga texter från vårt katastrofhotell och framför allt inga inlägg från mig liggandes på en orange luftmadrass i Lisa och Pelles nya pool. Kanske dyker det upp senare. Just nu är jag bara överjävla glad att vara tillbaka i varma sommarstockholm. Med allt vad det innebär. Kunde inte fått ett bättre välkomnande. Kunde verkligen inte fått det.

Och bilen gick bra. Och korna var snälla. Fästingarna var det inte. Och att göra armhävningar med benen uppe på en pilatesboll är fruktansvärt jobbigt. För jävla jobbigt faktiskt. Ska vänta lite med att göra om det.

Men som sagt. Är tillbaka nu. I en varm varm huvudstad. Där människor är ser normala ut. Och är snälla. Och har finfina frisyrer. Fast jag fick iofs precis nyss ett mms med min gamla lägenhet i Malmö. Den såg otroligt bra ut. Den var det.

Och Alle, Hodde kommer älska Öland... Även om det är mer tång på stranden än på Ipanema. Du får nog förbereda honom på det.

Hej hej solen...

Nu har jag varit hemma en dag. Så nu åker jag igen. Skönt att i alla fall ha sett lite Stockholm. Nu ska jag bada och palla jordgubbar och surfa på inte internet utan på hav. Och bra att jag han träffa en del av er. Hade så klart träffat fler.

Je ne sais pas...

Ja ja, när jag köper shorts kommer saklart stora thunderstormen indragandes. Sa nu är det inte monstervarmt längre. Vilket känns helt ok. Har spenderat hela dagen i butiker idag. I allt fran Colette, men en miljard supertrendiga japaner och modeller med portfolios under armarna (klyshigt jag vet...), supersale pa Galerie LaFayette som självklart var värdelös och ett antal sma butiker som jag inte vet vad dom hette än mindre vet var dom ligger.

Men frassarna är snälla. En snubbe provade likadana shorts som jag och jag fragade om han gillade dom. Pa engelska. Han tvekade lite, tittade pa sin flickvan och sa: Ehhh, you tell... Hon sa: Ehhh, he... no... we... like them better on you.

Merci beaucoup, cheri!

Och pa dom kommunala, eller vad man nu ska kalla dom, skyltarna där det i vanliga fall star viktig kommunal information, star det mest allez les bleus och merci zizou om vartannat. Dom är väldigt sugna pa VM-final.

Allez les bleus! (igen)

Paris. Är. Jättevarmt. Och att skriva pa en brasiliansk mac är totalt uppfuckat. Sa det blir inte manga poster fran det här landet. Dessutom har vi letat färdigt efter ett sätt att skriva den där bokstaven som har ett a med en ring över...

Igar slog les bleus ut Portugal. Vilket fick fransmännen att go bananas. Facit: En skjuten, en knivskuren och 5 motorcykelolyckor. I Paris bara. Själv blev jag vittne till ett gäng kids som försökte välta en bil. Och sen fortsatte dom med att hoppa pa ett stort antal andra. Medan det fortsatte strömma in bilar fran alla hall. Det blev lite lugnare vid typ halv 4 i morse... Vill inte vara här när dom kravallar pa riktigt nästa gang. Zizou är i alla fall den store hjälten. Jävlar vad folk gillar Zinedine Zidane. Och jag har lärt mig hyllningssanger pa algeriska. Eller lärt och lärt...

Annars har det varit en soft dag. Det är som sagt ganska varmt. Och jag behöver ett par shorts. Och helst inte skavsar pa tarna. Jobba försiktigt...

A bien tôt.

Hej hej!

Då var det dags att dra på semester då. Ska mest tillbringa dagarna med att shoppa, sola, bada, spela fotboll, surfa, bada ännu mer och åka go-kart. Och kolla på Arsenals nya arena. Och på Christian Lacroix's hotellinredning på Hotel du Petit Moulin. Paris, London, Öland och sen Halmstad.

Ska försöka ge er lite along the way men det kommer med all säkerhet inte att att bli dagligen. Alls. Och kanske inte fullt lika många house-remixer. Även om jag hoppas få ta del av en ansenlig mängd själv. Och engelsk piratradiogrime förstås. Och svensk radio medan jag kör bil och det ösregnar. Det blir nog bra det här. Och för hoppningsvis hinner jag ju träffa en del av er under tiden. För då blir det ju ännu roligare.

Three Lions on the Shirt!

Ska inte tjata mer nu. England åkte ut. På straffar. Igen. Mot tio filmande portugiser och en iskall målvakt. Med en övertänd Wazza. Som förmodligen inte bara stämlande portugisen synnerligen elakt utan säkert sa Fuck off, you fucking Argie wanker till domaren lite för många gånger. Då ska man ha rött kort. Och att Lampard, Gerrard och Carragher inte kan göra mål på straffar är liksom symptomatiskt. Owen Hargreaves var i alla fall helt outstanding. Lätt bäst på plan och jag säger som Gary Neville, dom borde fan ha vunnit matchen bara för honom.

Så var det då sista matchen med Sven. Det gör mig inte så mycket. Han är en grym ledare, kanske lite väl feg ibland, och kommer naturligtvis att hamna i en toppklubb. Men det känns faktiskt i hjärtat när man ser David Beckham sitta och gråta på bänken, väl medveten om att han aldrig kommer att få leda sitt England till en stor seger och att han i den stunden är väl medveten om att det var hans sista match som kapten i England. Som jag sagt innan. Jag har sjukt mycket respekt för Becks som kapten. Och han kan lyfta laget som ingen annan. Kom ihåg Grekland i oktober 2001 när det var typ Becks mot 11 greker. Han var precis överallt, sprang kopiöst mycket och avgjorde såklart matchen med en patenterad frispark och tog England till VM-slutspelet. Därför sitter han såklart fortfarande på vårt kylskåp. Men men, nu lär det ju bli John Terry och det är ju inte så dåligt det heller, trots att han är Chelseaspelare.

Men nu blir det inte mer fotbollsbloggande på den här sajten, till glädje för en del... Framför allt för att jag snart drar till Paris (ja, det ska bli helt okej att se semin med en massa frassar och smygropa allez les bleus med min syster) och framför allt eftersom England är ute. Så jag säger som Ben (jag är ledsen, didde...). "Nu får nån fan ta och sätta stopp för tyskjävlarna, det börjar bli jobbigt det här..."

Har badat förresten. I halvlånga ganska prassliga shorts.