Three Lions on the Shirt!

Ska inte tjata mer nu. England åkte ut. På straffar. Igen. Mot tio filmande portugiser och en iskall målvakt. Med en övertänd Wazza. Som förmodligen inte bara stämlande portugisen synnerligen elakt utan säkert sa Fuck off, you fucking Argie wanker till domaren lite för många gånger. Då ska man ha rött kort. Och att Lampard, Gerrard och Carragher inte kan göra mål på straffar är liksom symptomatiskt. Owen Hargreaves var i alla fall helt outstanding. Lätt bäst på plan och jag säger som Gary Neville, dom borde fan ha vunnit matchen bara för honom.

Så var det då sista matchen med Sven. Det gör mig inte så mycket. Han är en grym ledare, kanske lite väl feg ibland, och kommer naturligtvis att hamna i en toppklubb. Men det känns faktiskt i hjärtat när man ser David Beckham sitta och gråta på bänken, väl medveten om att han aldrig kommer att få leda sitt England till en stor seger och att han i den stunden är väl medveten om att det var hans sista match som kapten i England. Som jag sagt innan. Jag har sjukt mycket respekt för Becks som kapten. Och han kan lyfta laget som ingen annan. Kom ihåg Grekland i oktober 2001 när det var typ Becks mot 11 greker. Han var precis överallt, sprang kopiöst mycket och avgjorde såklart matchen med en patenterad frispark och tog England till VM-slutspelet. Därför sitter han såklart fortfarande på vårt kylskåp. Men men, nu lär det ju bli John Terry och det är ju inte så dåligt det heller, trots att han är Chelseaspelare.

Men nu blir det inte mer fotbollsbloggande på den här sajten, till glädje för en del... Framför allt för att jag snart drar till Paris (ja, det ska bli helt okej att se semin med en massa frassar och smygropa allez les bleus med min syster) och framför allt eftersom England är ute. Så jag säger som Ben (jag är ledsen, didde...). "Nu får nån fan ta och sätta stopp för tyskjävlarna, det börjar bli jobbigt det här..."

Har badat förresten. I halvlånga ganska prassliga shorts.