Jag är energi!

Det blev ingen Dagmar-visning igår. Det blev VSPRS med det belgiska kompaniet Les Ballets C. De La B. på Dansens Hus i stället. Det var andra gången jag såg dom men faktiskt första gången jag var på Dansens Hus i år. Vilket ju knappast är okej. Det var helt fantastiskt. Trots att jag hade otroligt höga förväntningar. Men det var 90 minuter ren jävla frenesi, glädje, ledsamhet och kokobello. Allt samman under ledning av koreografen Alain Platel.

Han hade utgått ifrån kortfilmer från början av 90-talet där pyskpatienter visas i förvrängda, absurda rörelser. Och det kan man väl säga. Allt från en kauchukdansare som dansade ner sig själv i ett par haremsbraller, (japp, Maja, du läste rätt...), true Hammer-style med den sjukaste kroppskontrollen jag sett på länge till ja, sjuka, förvrängda rörelser allt kompanjerat av ett liveband på scenen. Det var otroligt otroligt bra. Och idag jag vill också vara dansare.

Fast AD funkar med. Och idag blir det iaf Velour-visning. Har inte fullt lika höga förväntningar på den som på ovan nämnda dansen men dom får gärna överraska mig.

Och från och med nu tänker jag inte vara kreatörskollektivnamn längre (eftersom varken Ben eller Mike skriver så många inlägg här, eller nån annan av våra kollektivister för den delen...) så nu är jag helt enkelt Peter. Så ni vet!