Smile!
Kom på att jag skrivit väldigt mycket musik på sista tiden. Och ganska mycket konserter har det också blivit. Hoppas det är okej. Den här helgen var också mycket konserter. Punkrock med Stajnas Lobos i en extremt sunkig källare på Ringvägen och Cat5 och underbara Lily Allen under kristallkronorna på Berns. Skulle nog kunna vara ganska mycket varandras motsater. Fast ändå inte.
Stajnas Lobos var ju stålande, även om jag är ganska partisk eftersom jag spenderade hela natten och morgonen efter med gitarristens beårande knatte. Cat5 var extremt dåliga och fick stockholmspubliken att stå som stockholmpubliken brukar, stilla alltså. Och sen kom Lily.
Och. Sen. Kom. Lily!
Herre min skapare vilken scennärvaro. Jag tror faktiskt inte jag någonsin sett någon artist, ever, vara så självklar. Eller det har jag säkert, men just nu känns det inte så. Från första sekunden hon kom ut på scenen i sina röda klänning, sina vita Nike och digitalkamera ägde hon hela Berns. Jag har aldrig sett nån med så mycket ögonkontakt. Aldrig sett någon artist kolla rakt in i publikens ögon. Och folk log, skrek, studsade och dansade som jag aldrig sett folk dansa i den här stan, publiken på CSS möjligtvis undantagen. Nån borde berätta det för henne. Och jag ville verkligen inte att hon skulle sluta när hon väl gjorde det. Synd att hon inte hunnit skriva fler låtar. Yet.
Det här var första gången hon var i Sverige, hon kommer självklart tillbaka. Och då måste ni gå dit. För den här tjejen är en entertainer av bästa sort. Och hon kommer att finnas kvar exakt hur länge som helst. Precis så länge hon vill. Och nästa gång är jag också där. Och förmodligen även den kalasfulla tjejen från Yorkshire och den kanadensiska au pair-tjejen brevid/framför/bakom/under mig.
Stajnas Lobos var ju stålande, även om jag är ganska partisk eftersom jag spenderade hela natten och morgonen efter med gitarristens beårande knatte. Cat5 var extremt dåliga och fick stockholmspubliken att stå som stockholmpubliken brukar, stilla alltså. Och sen kom Lily.
Och. Sen. Kom. Lily!
Herre min skapare vilken scennärvaro. Jag tror faktiskt inte jag någonsin sett någon artist, ever, vara så självklar. Eller det har jag säkert, men just nu känns det inte så. Från första sekunden hon kom ut på scenen i sina röda klänning, sina vita Nike och digitalkamera ägde hon hela Berns. Jag har aldrig sett nån med så mycket ögonkontakt. Aldrig sett någon artist kolla rakt in i publikens ögon. Och folk log, skrek, studsade och dansade som jag aldrig sett folk dansa i den här stan, publiken på CSS möjligtvis undantagen. Nån borde berätta det för henne. Och jag ville verkligen inte att hon skulle sluta när hon väl gjorde det. Synd att hon inte hunnit skriva fler låtar. Yet.
Det här var första gången hon var i Sverige, hon kommer självklart tillbaka. Och då måste ni gå dit. För den här tjejen är en entertainer av bästa sort. Och hon kommer att finnas kvar exakt hur länge som helst. Precis så länge hon vill. Och nästa gång är jag också där. Och förmodligen även den kalasfulla tjejen från Yorkshire och den kanadensiska au pair-tjejen brevid/framför/bakom/under mig.
10 Comments:
åh jag borde gått. fy skäms på mig. det var så mkt kul den här helgen att jag istället fick panik och stannade hemma, lily, discobelle, serviceolas nya klubb...jag kunde helt enkelt inte välja. och ja..cat 5 är skitdåliga tycker jag.
Ja, Lina, det borde du. Det var jättejättebra. Hon är ju skön som fan och fick verkligen Berns att svänga som jag inte sett det svänga på länge. Och folk var jätteglada. Förtjusta liksom. Cat5 var pinsamt dåliga igår. Tyvärr. Och synd.
Åh - härliga Lily - I love her!
Tur att du skriver så bra Peter - känns nästan som jag var där :)
annie: Ja, verkligen härliga härliga Lily! Och tack. För att jag nästan tog dig dit.
jag valde bort lily till förmån för magic numbers i januari och damien rice i mars. dumt val kanske?
Vad kul att Lily rockade! Hon är ju så underbar. Själv missade jag det.
Jag var också där och damn tjejen är så jäkla grym hon fick tom mig "tjejen som bara lyssnar på tuff musik och som fasiken inte dansar" att skaka på rumpan, glädje glädje glädje förstår inte varför pojkarna började slåss, hur kan folk vara bittra och gruffa då lily är så jäkla grym?!.mixen av folk var sjukt faschinerande också..ujuj.klockrent beskrivet hittade just hit och lär kika in på nytt.
egoegon: Magic Numbers är ju sköna, absolut. Men Lily är ju Lily. ;)
fruitcocktail: Japp, Lily är underbar. Verkligen.
ruby: Slogs dom? Fan, vad stört. Jag var mest framme vid scenkanten så jag märkte inget. Skumt. Bra att du gillade det. Och dansade. Och kika absolut in här fler gånger. Tycker jag!
Kul att höra att hon var bra live också! Tycker hon gör högkvalitativ pop. Själv bor man ju i göteborg så det är ju inte lika bra konstertmässigt, men ska försöka ta mig till Fibes oh fibes och Salem al Fakirs spelning den 12e. Kan nog vara grymt.
stina: Hon hade grym röst live. Trodde inte det. Och jag hade inte en aning om att hon skulle vara så hemma på en scen. Vill verkligen se henne igen.
Post a Comment
<< Home