Raffe och Adobe Garamond Pro

Ibland är det jätteroligt att jobba. Ibland är det verkligen inte det. Igår var det det. Var iväg på möte och visade skisser på en grafisk identitet för ett jätteprojekt som är superhemligt i ett nyinrett kontorsrum på Birger Jarlsgatan vid stureplan. Det är inte riktigt my hood och mitt första möte med dom var extremt businessigt så det var lite läskigt. Framför allt eftersom jag inte hade en aning om vad dom ville ha. Förutom att jag hade typ två dygn på mig "spotta ur mig kreativa idéer"

Vi var tre. Dom var tre. Började prata. Smög fram skisserna. Dom kollade. Slutade prata. Det blev tyst. Shit. Merde. Bollocks. Ehhh... okej... Ja, men säg nåt då for fuck sake! Det gjorde dom. Det här gillade jag. Det kan verkligen funka. På andra projekt hade det nog inte gått, men här kan det nog bli riktigt bra. Håller med, det här varumärket är liksom mer Ralph Lauren än J. Lindeberg, mer dricka champagne än spruta den liksom, och då är det lika bra att ge det en klassisk form men med ett bildspråk som ändå känns modernt, sa jag. Håller fullständigt med. One down! Vad är det för typsnitt? Adobe Garamond Pro och en Akzidenz Grotesk. Trodde det. Det är jättesnyggt. Two down! Det här är en konservativ bransch och det här är vågat. Men det blir skitbra. Nyskapande! Tre down!

Har inte en aning om var det här kommer att landa såklart. Men idag, en natt senare, känns det fortfarande som att igår var en väldigt bra dag på jobbet. Och att kolla in luftballongerna från takterrassen på Anglais var faktiskt ett helt okej sätt att avsluta dagen. Mer sånt här. Och bring me lite höstkläder nu, tack så mycket.