...

Hyfsat limited edition. Dj-bag från Louis Vuitton. Två exemplar. Med hörlurar (som man inte kan ta bort...) i guld. Visst, om jag måste så...

Rain, anyone?

Inte för att jag på nåt sätt vill vara negativ. Men Sthlm påminner idag väldigt mycket om mina gamla hemstäder. Både den i det brittiska öriket och den i det småländska. Och det är INTE positivt. Det var inte för duggregnandet jag flyttade hit. Även om duggregnandet i Cardiff hade, och har, sina poänger.

Så när jag som mest går och vill ha vårkläder blev det regnigt. Fast det är helt ok. För då kan man ha på sig en slags regnrocksliknande kreation. Och blir det bara lite varmare så är jag och gud game. För vårregn, och då iofs brittiskt, och värme på en skönt sunkig pub är verkligen helt ok med mig.

Allez allez!

Idag fyller min syster år! Grattis Alle... Hoppas Parisarna är snälla mot dig och att dom förstått vikten av att hylla dig ordentligt. Och Hodde förstås. Ses snart.

Supermann!

Tror inte jag blivit så glad av en tysk man sen England slog Tyskland i München med 5-1. Det var en trevlig tillställning. Tyckte jag medan Dirk satt och grät. (Kanske Jensa skulle stått i mål då så hade ni kanske sluppit förnedras och förpassas till öl i plastglas och dom där gummimjölknödelgrejerna som smakar studsboll.)

För dagens man är tysk. Och heter Jens Lehmann. Och tog Arsenal till final i Champions League för första gången. 89 minuter jättedålig match och en minut himmelsk. Fast jag kan nog faktiskt gå så långt att jag kan sträcka mig att hylla varenda tysk jag känner. Ett tag i alla fall. Och Dirken stod ju bredvid mig och bevittnade spektaklet igår och han var ta mig fan stortysk efter straffräddningen. Så big up bröderna Noack, Stefan Rummel, Saras Henrik, Jörg, Diana och alla Ben's tyska rivningsmaskiner och tv-torn...

Nu ska jag gå en våning upp och krama Lotta Lehmann!

Best of!

Återkommande besökare börjar se ganska tydliga tendenser. Till exempel har jag en förkärlek för vissa märken, fotbollslag och butiker. Och dagen till ära har jag slagit ihop några av dessa ämnen till en och samma post. Helt enkelt best of. Eller nästan i alla fall. Och för er som missat det lirar Arsenal borta mot Villa Real idag. Jesús, den vackra mannen på bilden, är spanjor och kommer alltså att åka på spö idag. Fast det vet han inte...

Men det är inte därför han är här. Självklart finns han på bild för att han har nya solbriller. Från... drumroll... Dior Homme. Och är han inte coolast i stan, så säg!

Go Gunners, Go!

Inget mode idag. Tyvärr. Är för nervös inför kvällens match. Återkommer med en diger post så fort jag lugnat ner mig. Och för er som undrar över vår favoritcalvinkleinherrmodell så spelar han. Från start. Trots att han måste tömma foten på blod efter varje match. Läs mer här.

About a Boy!

Ibland dyker det upp en remix som gör att man måste släppa allt. Eller gå och låsa in sig i ett rum. Och lyssna klart. Innan man överhuvudtaget kan börja överväga att ta sig an uppfuckade typsnitt eller lågupplösta bilder med fel färgprofil. Som den här.

Hot Chip - And I Was A Boy From School (Erol Alkan's Extended Rework)

Hot Chip så klart!

My Pumas! Och my evisus...

Eftersom jag är en vän av jeans, vilket somliga av er redan fattat, är det ju ett mirakel att jag glömt skriva om Evisus och Pumas samarbete. Finns i tre modeller, för snubbar iaf, och i olika varianter att tvättar. Från råa till färdigslitna om man inte orkar eller vill själv (fast det vill du, tro mig...) En rak regular, en lite loosare som smalnar av nedtill och en vanlig loose fit. Grymma. Och inte jättedyra. Finns i pumabutiken i gallerian. För er som bor i Sthlm alltså. Spring och köp!

Gult

...förresten. Gult är inte bara en färg som kan tänkas vara snyggt i just påsktider och på post it-lappar och på små små söta kycklingar. Kommer att funka grymt bra hela våren och sommaren. Framför allt när man fått massa färg. Kom bara på att jag ju inte sagt nåt om gult på ett tag...

Tu es vraiment très joli aujourd'hui..

Eller hur! Ibland måste man ju bara slå till på en jacka till. Det är ju ändå annandag påsk eller vad denna dag nu kan tänkas heta. Och trots att jag hade lovat alla lodjuren på skansen att jag skulle komma förbi och bjuda på påskhare. Kommer snart, jag lovar... Så här blev det i alla fall. Inte svart. Och lagom lång. Från Filippa K.

Mer musik...

"Flanellrockarna Built to Spill släpper sitt nya album i maj. De förutsåg att skivan skulle läcka på nätet och gjorde därför en specialversion med enda haken att man spelat in ett störande ljud var 45:e sekund i varje låt. De ville förstås ha det mest irriterande ljud de kan tänka sig, och vad kan verkligen, verkligen störa flanellmännen i Nebraska? Mike Jones såklart. Var 45:e sekund dyker han upp och skriker ”Who is Mike Jones!” och det är det roligaste jag hört den här veckan."

Håller med. Det är verkligen jättejätteroligt. Kunde inte undanhålla er den.

Från Martin Gelins blogg.

Ten Thirtyone!

Idag. Skiner. Solen. Såklart. Den gör ofta det vid vissa speciella tillfällen. Och har alltid gjort. Och kommer alltid att göra. Så är det bara. En del tror att den gör det helt slumpmässigt, att den liksom inte tar hänsyn. Men det gör den. Den vet när det är dags. Det måste vara nåt med våren. Eller nåt helt annat... Tror du inte?

Skoluniform, anyone?

Modet säger en sak. Skolbibliotekarien på Tullbroskolan i Falkenberg en annan. Eleverna få välja: antingen coola kläder eller coola böcker. Inte både och. I varje fall inte om eleverna går runt i nedhasade brallor så att kanten på kalsingarna eller stringtrosorna syns. Då är det stopp, innan eleverna når fram till bokhyllorna. På skolbiblioteket är nedhasade byxor inte godkänd klädsel, inte keps eller mössa heller, för den delen, uppger Hallands Nyheter. Initiativet kommer från de anställda. Tidningen har kollat med andra skolbibliotek i området utan att hitta fler förbud mot synliga kalsonglinningar.

Själv blir man ju extremt sugen på att veta vilka coola böcker man går miste om... Tar tacksamt emot svar... Coq Rouge eller Tempelriddarna av Guillou kanske? Gömda av Lisa Marklund? Eller rent av Brott och Straff av Dostojevskij...

Mongobibliotikarie!

Kom igen nu!

Det är april. Det är plusgrader. Det regnar inte. Snön är borta på Thaibåten. Dom har till och med satt fram solstolarna...

Hur svårt kan det vara, solen? Du åker fram till ett av dom största molnen, säger lite snyggt i hans öra att, du det är faktiskt min tur nu. Du har hängt här lite för länge, kompis. Jag vill faktiskt också var med. Förmodligen kommer han att titta lite smått föraktfullt på dig med en menande blick som egentligen säger fuck off. Men be cool, ice cold, be cool! Förr eller senare kommer han fatta att han är fel ute. Och då är allt ditt. Men om han tjafsar, eller inte fattar, hör av dig då. För då får vi snacka allvar...

Tom Ford Aviator för kalaspriset 3500, Ray Ban-piloter för lite billigare och Ray Bay Wayfarer för ungefär samma som lite billigare. Det är bara att välja!

Dior Homme. Igen.

Ja, lägger man inte upp grejer i tid få får man skylla sig själv.. Men jag ångrar i alla fall att jag inte tog mina hänglen till mina jeans. För då hade det sett ut typ så här. Och det är ju inte direkt osnyggt. Ja, om man tar bort Håkan Hellströmhatten då... Dior Homme såklart!

Jag tror det...

Men jag antar att jag gillar faktumet att Miuccia Prada fått en förfrågan av H&M att designa en kollektion. Kan bli bättre än Stellas och kan innehålla en herrlinje som Kalles. Vi får väl se...

Update: Och ja, bilden har inte det minsta med texten att göra. Den ligger mest här för att jag ska kunna testa lite. Om nån nu skulle läsa det här en massa månader senare...

Oooh, Baby I Like It Raw.

Säger som Ol' Dirty Bastard... Även om han förstås inte alltid hade alla hästarna hemma och även om han inte snackade om just jeans... Men hade han inte valt att gå och dö och efterlämna sina 13 barn hade han helt säkert kört på ett par braller i obehandlad rå denim just den här våren. Och även om han förmodligen dragit på sig en något vidare variant än just denna hade han ju såklart varit spot on den gamla räven. Just den här fantastiska modellen heter Moc Raw och kommer från Acne och han som plåtat den heta killen heter Ben...

The Knife

Måndag. Alldeles för länge sen. Har varit alldeles för busy med att hämta mig från knivkonserten, marie laveau-drinkar och städerskor på dramaten... First things first. The Knife på berns var ju en happening. Som självklart inte motsvarade dom äckligt högt ställda förväntningarna. Bra som fan så klart men alldeles för låg volym för mig. Visst, det är ascoolt med surroundljud, konstiga huvuden och singbacksyskon i märkliga masker och bilmeckaroveraller som the new black. Och det är nåt visst med band som helt och hållet struntar i extranummer hur mycket än publiken bönar och ber. Gillar det. Men det räcker inte för mig. Dom får fortsätta bo i mina hörlurar ett tag till. Och ja, jag vet... Jag borde lagt upp den här för länge sen...