Verkligen inte alltid.

Oftast har det varit okej. Inte mer. Inte en sekund mer. Oklanderliga Heineken på fat liksom. Idag var det inte så. Idag var det lager från Brooklyn, musik som svängde och fick en vilja göra spellistor och människor som betyder något och precis kommit hem från Libyen. Det tillsammans med fönster ut mot den genomvåta Skånegatan där strålkastarna från bilarna speglas och får en att känna sig som del av nåt betydligt större. Och snyggare.

Jag vet, jag brukar säga samma sak om Marie Laveau. Gillar ju det urbana. Men idag var det skönt. Och Lars Winnerbäck var inte där (let's face it, jag och Ben har haft lite väl mycket dangerous encounters med the man in redish hair på sista tiden). Kort sagt. PSB var riktigt bra. Och doften från den varma asfalten och dom regnvåta popplarna (!) på södermalm kändes väldigt sommarstockholm. Mer sånt. Mycket mer sånt. Nästa gång får du följa med. Vill ju det.